Det finns vissa saker jag är beroende av. Små saker i tillvaron som gör livet lite lite bättre. Kryddan liksom.

• Att komma till dagis och se Sebastians min när han först får syn på mig. Det är helt fantastiskt!
  
  
• Att komma hem från dagis och varva ner tillsammans en stund i soffan. Det gör vi varje dag cirka en halv timme. Denna punkten är jag noga med att inte missa.
  
  
• Att åter igen få se Sebastians min när han hör nyckeln i dörren och inser att pappa är hemma.
  
  
• Att krypa nära, nära in mot Niklas rygg när vi ska sova och bara ligga där och känna hans värme och doft. Där och då rinner den sista eventuella stressen av mig.

Snart är det dags för punkt fyra =)