Jag tycker det är jobbigt just nu. Hela klassen stirrar och jag fattar inte varför. Vilket resulterar i att jag blir stressad över att jag inte ser något att stressa över. Låter det konstigt? Det känns konstigt men det är sant. Jag tvivlar på min egen förmåga.

På utbildningen jobbar vi mycket i s.k. projektgrupper. Lernia delar in oss i nya grupper varje termin. Vi är deras små sociala experiment kan man säga. Denna terminen trivs jag inte alls i min grupp. En del tycker jag mycket om och betraktar som vänner rent av. Andra står jag inte ut med. De suger allt syre ur rummet och jag blir matt bara av att vistas i samma universum. Nu är det bara 7 veckor kvar av denna terminen var av fyra är LIA(praktik) och resten av denna är påsklov och det är så skönt. Jag behöver få andas fisk luft som inte osar av dammiga skolböcker som ingen vill ha. Som det ser ut just nu har jag efter i dag en tenta kvar att skriva den här terminen. OM det inte blir någon omtenta. Men det blir det väl inte ni?? Ellerhur?

Bye bye

Idag kom den lille tokstollen med indragen ända och händerna på gumpen vrålandes "baj, baj". Då gäller det att vara snabb i vändningarna. Fram med pottan och vips, för första gången en liten söt bajskorv på botten av pottan. En väldigt glad två-åring och en stolt mamma =)